Jag läser min blogg från när jag bodde i London och jag ser på sättet jag har skrivit saker att jag bara kände mig så jävla oslagbar där. Nästan hela tiden. Kan sakna den där känslan av att ge blanka fan i vad nån annan tycker och bara köra sitt eget race. Jag vet att Jenny var en så stor del av allt det. Hon gjorde mig så fetingstark jämt. Saknar henne som fan just nu. Min lilla skrutt!
Jag och Jempa när vi var på promme och hade picknick i Warwick avanue.
/Johanna
jag vet precis vilken känsla du menar och jag saknar den också precis som jag saknar dig min bästa vän! kommer ihåg bussresorna när vi satt och sjöng för varandra för att inte somna och hamna i willesden busgarage:) det är mycket som jag saknar men som jag inte kan beskriva i ord, en känsla. glöm inte att du är som bäst när du bara är johanna. PUSSAR
SvaraRadera