Sitter och känner mig handikappad efter att ha fått årets bedövning hos tandläkaren. Hon var för övrigt den bästa tandläkaren jag någonsin varit hos. Jättegullig och försiktig med mig. Jag kände mig som ett litet barn och blev så glad för att hon var så snäll. I vanliga fall hatar jag när personal på ställen pratar med varandra samtidigt som dom ska hjälpa mig men hos tandläkaren var det helt fantastiskt. Säkert mest för att jag inte kunde prata själv, men ändå. Dom satt och borrade och småpratade och det var såndär mysig lördagsstämning som det bara blir när chefen inte är där. Älskart.
Sen satt jag och tänkte på att jag egentligen hade behövt gå och klippa mig men jag är ju inte gjord av pengar så jag fick lov att välja. Och fina tänder går före fint hår any day. Fast att det var dyrt så är jag så tacksam över att bo i ett land där man kan gå till tandläkaren även fast man är student. Ibland älskar jag Sverige lite extra. Det gör jag idag. Och ikväll är min kväll. Finalen på 25-årsveckan.
/Malin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar