Idag firar jag 5 dagar som rökfri. Det går förvånansvärt bra än så länge. Men o andra sidan rökte jag ju inte speciellt mycket. Det värsta sitter i mitt lilla huvud. Jag romantiserar rökningen nåt enormt. Tänker att ingen midsommarnatt, grillkväll eller kräftskiva kommer att bli sig lik. Jag kommer inte att kunna njuta av det. Men sen tänker jag att jag faktiskt får skärpa mig. Varför skulle jag inte kunna njuta av en sommarkväll utan att undra om ciggen ska räcka och om jag ska ha knivar i halsen morgonen efter? Gillar att Jojjan hänger med på detta nu. Ska peppa henne till tusen. Nu ska vi få med Grimlundskan också. Wish us luck!
/Malin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, kom igen nu tjejerna! Om jag kunnat sluta röka så kan alla.
SvaraRaderaPå tal om det där med att romantisera rökningen så har jag läst i Alan Carrs bok att det är precis tvärtom! Vad fan är det man missar med den fina sommarkvällen om man inte röker samtidigt? Den finns ju ändå och det är fan löjligt om man inte klarar av att njuta utan att röka.
SvaraRaderaMan slipper irritera andra, tänka på vart man blåser röken, bli stressad till tusen om ciggen tar slut osv osv..
Ja, och vem fan röker 2011?/M
SvaraRaderatjackisar, alkisar och alla från balkan eller övriga östeuropa.
SvaraRadera