Ung och dum.

Varför går jag in på hemnet och kollar om det har dykt upp nån bättre eller billigare lägenhet än den jag nyss skrivit på avtal för? Det är väl nån slags självplågeri kan jag tro. Men jag har inte hittat någon som är varken bättre eller billigare. Jag tror minsann att jag har gjort en bra affär. Mitt livs första.

Förra gången jag skrev på ett boendeavtal var det för en etta i Bow, London som jag skulle dela med en tjej jag inte kände för fem öre. Vi fick en tjock lunta med papper att läsa igenom. Orka Mallorca, tänkte vi och skrev på. Hade kunnat lova bort mitt förstfödda barn utan att veta om det. Det slutade med inkasso, ångest och tjutiga samtal till pappa. Såhär mer än fem år senare får jag fortfarande ont i magen när jag tänker på det. Å andra sidan lär man sig av sina misstag och sen dess läser jag varenda stavelse i alla avtal jag skriver på. Ung och dum det får man lov att vara tycker jag, men jag gör aldrig om det.

/Malin